christinerliing

Idag har jag städat mitt rum och rensat min garderob, undertiden jag städade sprang jag ut och in från mitt rum, och fick se Buster ligga och glo på mig från soffan. Jag stannade upp, och la mig ned vid honom. Då slickade han mig i pannan och la sedan sitt huvud mot mitt ansikte. Sen låg vi sådär ett tag, jag hörde hur han andades. Då kom jag och tänka på en sak. Kärlek till djur. Jag älskar Buster. Han dömer mig inte, han blir inte arg på mig i flera dagar om jag skäller på honom, han vill sparka boll när jag vill, han vill gosa när jag vill. Han blir alltid jätteglad när jag kommer hem under dagarna, han viftar på svansen och hoppar upp mot mina ben för han vill att man ska lyfta upp honom och gosa. Jag längtar alltid hem under dagarna för jag vill träffa honom. Han är min bästa vän.
Jag saknar Eddie. För er som inte vet, det var vår hund vi hade i två år, sedan blev vi tvungen att avliva honom.
Jag kommer ihåg första gången jag fick se honom, han låg i mammas soffa och var mindre än kuddarna som låg där. Jag satte mig ner i soffan och trodde han skulle bli rädd för mig, men han la sig direkt bredvid mina lår.
Jag älskade Eddie också, men tyvärr finns han ej kvar. Kommer ihåg när jag fick beskedet av mamma att de skulle avliva honom, jag var inte hemma då, utan jag var i Gävle. Nästa morgon åkte jag hem tidigt, för jag ville säga hejdå en sista gång. Jag hade gråten i halsen hela vägen. När jag kom innanför ytterdörren kom han fram och viftade med svansen och hoppade omkring. Det gjorde ont i mig, rakt igenom, för jag visste vad som väntade honom, men inte han. Det kändes orättvist. Efter jag hade gosat lite med honom gick jag in i mitt rum och började gråta, jag grät allt vad jag kunde, torkade tårarna och gick ut tillbaka till Eddie. Jag tog upp honom i min famn och han slickade mig i ansiktet, en sista gång. Sen sa mamma att det var dags, jag släppte ner honom på golvet igen, svansen gick i högvarv, för han hade ju ingen aning. Mamma tog fram kopplet, då blev han jätteglad. Hon kopplade honom och de var redo att åka. Jag gick fram och klappade honom, en sista gång. Sedan gick de ut från lägenheten och dörren stängdes. Jag gick fram till köksfönstret och såg ner på dem när de gick till bilen. Eddie var så glad, hoppade omkring och viftade på svansen. Jag började gråta igen och ville så gärna springa ner till dem och klappa honom, men det skulle inte göra allting bra igen, så jag lät bli. Sedan hoppade han in i bilen och de for iväg.
Hela den dagen var så hemsk, jag har fortfarande svårt att titta på bilder på honom. Men jag försöker intala mig själv att det var för det bästa, han mådde inte bra.
Man blir så fäst vid djur, kanske mer än vad man borde. Det är sant som de säger, hunden är människans bästa vän. Jag förlorade en av dem, men har en kvar. Det ska jag vara glad för. Buster ger mig glädje varje dag. Jag är så glad att jag har honom.

Då har ännu en lång arbetsdag passerat, började klockan 12:15 och slutade 22:00. När det är sådana här långa arbetsdagar så hinner man inte göra något annat. Jag skulle ju kunna gå upp tidigare och hitta på något, men jag sover hellre längre. En tjej på jobbet sa igår att hon hade gått upp klockan åtta på morgonen för att hinna städa och diska innan hon skulle börja klockan tolv. Det skulle nog aldrig falla mig in, att gå upp tidigare för att hinna med vissa sysslor, nä.. jag sover hellre.
Det finns en grej jag kan få ångest för när jag jobbar såhär länge under en dag, att jag sitter ner i cirka nio timmar totalt. Sen går jag hem och sätter mig oftast framför datorn eller tv:n, tills jag blir trött och går och lägger mig. Jag är en sådan person som det börjar krypa i kroppen om jag inte får röra på mig tillräckligt ofta. Så när jag jobbar till tio på kvällen hinner jag aldrig.. Just nu har jag verkligen abstines för en promenad. I morgon slutar jag klockan sex, då kan jag ta en promenad! Då ska jag gå en promenad tills mina ben viker sig! Jag tycker det är så skönt att ta en kvällspromenad med musik i lurarna, få rensa hjärnan och drömma sig bort ett tag. Åh! Det är så härligt!

Okej, nu till något helt annat! Jag hatar Telenor reklamen som går på tv nu, för den börjar med att en mobil vibrerar. Jag får panik varje gång och springer till min mobil för jag tror det ringer, sen blir jag alltid så irriterad när jag inser att det är reklamen på tv. Det hände nyss faktiskt, jag började rota runt efter min mobil innan jag insåg, för femtioelfte gången att det var på tv:n. Sen så avslutas reklamen med typ, "hur beroende av telefoni är du? Gör vårat test!"
Det är sjukt egentligen hur beroende man är av sin mobil. Jag skulle inte kunna tänka mig en dag utan den. Jag har den som väckarklocka, jag sparar viktiga saker, jag räknar på kalkylatorn, jag ringer, jag sms:ar, jag kollar klockan.. En gång när jag var påväg till jobbet och var lite stressad, så skulle jag ta upp mobilen ur fickan, men hittade den inte, fick panik och var nära på att vända och springa hem igen, pulsen ökade och jag började svära för mig själv, tills jag kände i andra jackfickan och hittade den. Vilket beteende en mobil kan framkalla alltså.. helt crazy.
Nä, nu har jag nog skrivit av mig lite för ikväll.. ska blogga mer i morgon och lägga ut lite bilder från föreläsningen med Schulman med mera.
Känner mig inte så trött.. men ska nog stänga ner datorn i allafall, för den blir man inte trött av!
Just ja, en sista sak.. ni vet sådana där små hårspännen, svarta? Jag vet inte hur många jag har köpt i mitt liv, men dom bara försvinner! Vart tar dom vägen egentligen?! Nu har jag nästan inga kvar, blir nog till att köpa nya, eller raka av mig allt hår.

Hade nyss skrivit ett inlägg men det försvann. Suck. Aja, sitter på tåget hem från daniel nu. Det går bra, det är en kvinna som har pratat oavbrutet sen resans början för cirka två timmar sedan. Själv ska jag lyssna på lite musik nu.

Hade nyss skrivit ett inlägg men det försvann. Suck. Aja, sitter på tåget hem från daniel nu. Det går bra, det är en kvinna som har pratat oavbrutet sen resans början för cirka två timmar sedan. Själv ska jag lyssna på lite musik nu.

Hade nyss skrivit ett inlägg men det försvann. Suck. Aja, sitter på tåget hem från daniel nu. Det går bra, det är en kvinna som har pratat oavbrutet sen resans början för cirka två timmar sedan. Själv ska jag lyssna på lite musik nu.

Hade nyss skrivit ett inlägg men det försvann. Suck. Aja, sitter på tåget hem från daniel nu. Det går bra, det är en kvinna som har pratat oavbrutet sen resans början för cirka två timmar sedan. Själv ska jag lyssna på lite musik nu.

Hade nyss skrivit ett inlägg men det försvann. Suck. Aja, sitter på tåget hem från daniel nu. Det går bra, det är en kvinna som har pratat oavbrutet sen resans början för cirka två timmar sedan. Själv ska jag lyssna på lite musik nu.

Hade nyss skrivit ett inlägg men det försvann. Suck. Aja, sitter på tåget hem från daniel nu. Det går bra, det är en kvinna som har pratat oavbrutet sen resans början för cirka två timmar sedan. Själv ska jag lyssna på lite musik nu.

Hade nyss skrivit ett inlägg men det försvann. Suck. Aja, sitter på tåget hem från daniel nu. Det går bra, det är en kvinna som har pratat oavbrutet sen resans början för cirka två timmar sedan. Själv ska jag lyssna på lite musik nu.

Hade nyss skrivit ett inlägg men det försvann. Suck. Aja, sitter på tåget hem från daniel nu. Det går bra, det är en kvinna som har pratat oavbrutet sen resans början för cirka två timmar sedan. Själv ska jag lyssna på lite musik nu.

Jag är inte förkyld, jag har inte feber, jag har inte ont i kroppen, jag kan andas genom min näsa, jag känner mig hur pigg som helst, jag är sååå kry just nu!
Om jag intalar mig detta hela tiden kanske jag blir frisk snabbare? För jag har inte tid att vara sjuk!
Ikväll ska jag packa, bara det känns som en mounteverest bestigning för mig just nu. I morgon jobbar jag 08:00 till 12:00, sedan åker jag till Gävle för att gå på en föreläsning som Alex Schulman håller i, med Sarah och Madde. Blir nog en tripp på stan innan det också!
Övernattning blir det hos Sarah till Torsdagen, då ska jag åka tåg till Daniel, där blir jag nog till Måndag. Sedan på Tisdagen börjar jag jobba igen.
Ser ni? Jag har inte tid för att vara sjuk, verkligen inte! Men jag ska fortsätta intala mig att jag är frisk så blir det nog bra.
Jag är inte sjuk, Jag är inte sjuk, Jag är inte sjuk, Jag är inte sjuk, Jag är inte sjuk, Jag är inte sjuk.

Ibland kan det vara så att det är lugnt på jobbet, då händer det att man pratar om allt och ingenting med sina arbetskamrater, som idag tillexempel.

Jag: Fyfan... Jag skulle ALDRIG våga stå på ett tak 15 meter upp från marken och skotta bort snö, tänk så ramlar man ner?
Fia: Du tror inte att det kan vara så att de har skyddslinor? Det ser man ju att dom har...
Jag: Ja, jo.. Okej då, men ändå. Jag skulle aldrig göra det.

Fia: Min största rädsla är att föda barn.. Kan inte ens tänka tanken, det skrämmer mig mer än döden.
Jag: Min största rädsla är höjder, jag skulle aldrig hoppa bungyjump eller hoppa fallskärm!
Johanna och Fia: Gud vad kul att hoppa fallskärm!
Jag: Jag föder hellre ett barn än att hoppa fallskärm!
(några minuter senare)
Johanna: Fan vad läskigt att stå sådär högt upp på taket och skotta, man kan ju ramla ner!
Jag: Men de har ju skyddslinor, det syns ju...

Undrar om någon annan hörde vårat samtalsämne, men är man rastlös så är man!

Idag hittils har jag inte gjort mycket. Vaknade runt tolv och gick upp, knäppte på radion på högsta volym och sjöng med alla sommarlåtar Mix Megapol spelar idag medan jag gjorde frukost.
Idag är en såndär dag när jag inte vill göra något speciellt, bara vara, bara ta det lugnt... Ska laga lite mat senare, kanske baka något roligt. En promenad blir det nog också, vädret är ju helt underbart! Solen är så fruktansvärt välkommen säger jag bara! Ikväll ska jag troligtvis kika på Melodifestivalen. En helt okej Lördag för mig.
För någon vecka sedan köpte jag en webbkamera, trodde väl i allafall att det skulle bli hyfsat bra bilder, men ack så fel jag hade! Se själv;

       

Haha, en aning suddiga.. Får nog skaffa en lite bättre inom en snar framtid :P
Ciiao!