christinerliing

Stranden, kanske den mest skrämmande offentliga platsen under sommaren. När man ska gå runt där, i badkläder. Hur många av er har inte en noja när ni går där på stranden eller svalkar er i vattnet att alla andra glor på er, och granskar er topp till tå? Många gissar jag på. Jag var en av dem. Jag hatade att befinna mig på stranden ibland på grund av att jag trodde att alla andra skaulle tycka att jag såg ut som en flodhäst eller liknande, vilket jag inte gjorde, men tanken gled motvilligt runt i min hjärna ändå. Men nu på senaste tiden har jag bättrat mig själv och mitt självförtroende, och har börjat struntat i vad andra tycker och tänker om mig. Andras tankar stör inte mig. Det är nog inte så att när man går runt där i bikini på stranden så reser sig en person plötsligt upp och gormar;
- Kolla flodhästen! Fettvalkarna hänger ju ner till knäskålarna, och checka fejset, inget smink! hahahahaha.
Nej, det är ingen som gör det, varför? För ingen bryr sig. Ett tips till er som känner att ni bryr er alldeles för mycket på vad andra tycker om er, släpp den nojan. För hur mycket bryr ni egentligen er om folket på stranden?
 Eller om man inte har sminkat sig, och måste gå runt på stan. Då kan man känna exakt samma sak, att alla kollar på en och tänker dumma saker. Förut kunde jag knappt gå utan smink på stan, men nu gör jag det lite då och då. De där onda tankarna bubblar runt i huvudet, att folk glor på en, och tycker att man ser hemsk ut, det stämmer inte. Om jag går på stan, och ser en tjej utan smink, så tänker jag ingenting speciellt alls. Varför skulle jag? 
Jag är väldigt glad att jag nästan har kommit över den här nojan, om vad andra tycker och tänker. Nu när jag sommarjobbar sminkar jag mig inte om dagarna, jag klär mig inte i snygga kläder, och i början kändes det lite obehagligt, men nu har jag släppt den känslan helt. Det känns befriande.
Det betyder ju inte att jag inte gillar att klä upp mig eller sminka mig längre, för det gillar jag. Men jag har slutat fixa mig till perfektion varje gång jag ska utanför dörren.
En viktig sak är att vara nöjd med sig själv, inte kritisera sig själv dag ut och dag in, hitta småfel i sitt utseende och må dåligt av det. Fokusera på era fina drag, insida som utsida, och framhäv dem istället. Sluta bry er så mycket om vad andra ska tycka om er, våga vara er själva. Bra självkänsla är ingenting som kommer på en gång, det vet jag, men med hårt arbete och positiv inställning kommer den fram, sakta men säkert.
Älska er själva, var nöjd med er själva, det kommer att lysa igenom, tro mig!